Tack vare stödet till våra projekt i Thailand har mängder av djur kunnat få möjligheten till ett bättre och mer värdigt liv. Läs mer om dessa djur här.

Oktober 2011

Under översvämningarna i Bankok stödde APN Soi Dog Foundation och WFFT med extradonationer. Se en kort film om arbetet som gjordes

Uppdatering november 2009

Kära Animal Protection Network i Sverige,

Bifogat finner ni ett certifikat för den mark ni har köpt till Soi Dog Foundation shelter. Vi hoppas att ni skriver ut det och visar upp det med stolthet.

Var vänlig underrätta oss om några detaljer är felaktiga, så ska vi utfärda ett nytt. I huvudsak är vi beroende av de upplysningar Paypal förser oss med, och dessa kanske inte motsvarar era önskningar.

Var vänlig lägg märke till att certifikatet endast gäller för köp av land som ingår i fas 1. Många av våra supportrar har redan donerat till fas 2 också, och ert certifikat återger inte dessa donationer.

Vi hoppas att ni förstår, att det är helt och hållet tack vare våra supportrar som markköpet i fas 1 har kunnat avslutas framgångsrikt. De hundar och katter i Thailand som är i störst behov av hjälp har nu en tryggad framtid enbart tack vare er.

Vid ett möte som hölls förra månaden beslöt vi att gå vidare och försöka skaffa de medel som behövs för att köpa resten av marken. Detta är en mycket svårare målsättning, men vi har två år på oss att få fram de 10 miljoner baht som krävs. Denna mark rymmer för närvarande kliniken, valpskyddet, skyddet för gamla och svaga hundar, utbildningscenter och personalutrymmen.

Om ni skulle vilja köpa ytterligare mark i fas 2 eller köpa det som gåva till någon annan, så kan ni göra det via paypal-länkarna nedan.

Ett markcertifikat skulle utgöra en storartad gåva till en familjemedlem eller vän, så skicka oss bara deras namn och email-adress efter köpet, adresserat till john@soidog.org, så ska vi skicka ett certifikat till dem. En kvadratmeter kostar 32 USD (=ca 200 SEK). Samtidigt som vi måste skaffa fram dessa pengar så måste vi förstås arbeta vidare, och vi har gjort upp ambitiösa planer för att förbättra centret och utvidga vår verksamhet till andra områden i Thailand, där ingen hjälp existerar alls. Med alla de människor som kommer ”med på båten” världen runt så är jag säker på att detta kan uppnås.

Bästa hälsningar

John Dalley, Chef för Soi Dogs i Thailand

Uppdatering oktober 2009

Här kommer en kort uppdatering från Soi Dogs på Phuket i Thailand i oktober 2009:
APN har skänkt 40 000 kr till Soi Dogs på Phuket i en extradonation till det nya hundcentret.

Uppdatering mars 2009

Här kommer en kort uppdatering från Soi Dogs på Phuket i Thailand i mars 2009.

Här kommer en kort uppdatering från Soi Dogs på Phuket i Thailand i mars 2009.

Kära Animal Protection Network i Sverige! Er generositet när ni tidigare hjälpt Soi Dog Foundation har varit helt underbar. Utan den skulle vi inte ha kunnat hjälpa djuren här.

När SDF ombads att utrymma regeringens hundskyddsområde i slutet av 2007, som du vet, och hitta en egen plats med hjälp av dr. Suchon, fick vi möjlighet att flytta till Mai Khao och bygga upp ett område med klinik och utbildningscentrum där till en kostnad av nästan 5 miljoner thai baht. Marken förvärvades som ett arrende på 5 år för vilket vi betalar en hyra som ökar varje år. (Nästa år kommer den att bli 275.000 thai baht om året) Vi är förstås medvetna om att eftersom vi inte äger marken så kan vi återigen stå utan ett landområde vid slutet av arrendetiden. Därför har vi tagit kontakt med uthyraren angående köp av marken. Den totala markytan är något mer än 10 rai (1 rai = 1600 kvadratmeter) och det begärda priset, som enligt våra thailändska styrelsemedlemmar är mycket rimligt, är 2 miljoner thai baht per rai ( ungefär 57.000 dollar). Vi tror att i det rådande ekonomiska klimatet kan vi på intet sätt få ihop dessa cirka 20 miljoner thai baht just nu (närmare 575.000 dollar). Vi har därför gjort en överenskommelse där SDF skulle kunna köpa en del av marken (ungefär 4,5 rai) till ett framförhandlat pris av 7.6 miljoner thai baht (ungefär 220.000 dollar). Denna del av marken omfattar alla huvudsakliga inhägnade hundområden, bl.a. det som fått namn efter dig, behandlingsbyggnaden samt affär och tvättinrättning. Resten av marken vilken omfattar de anställdas bostäder, klinik, inhägnad för valpar och gamla och sjuka hundar samt utbildningscentrum skulle fortfarande kunna hyras över en viss tid för ungefär 100.000 thb per år, med en möjlighet att köpa om omständigheterna skulle förändras.

Det finns tillräckligt mycket mark kvar på området vi köper för att bygga en ny klinik och bostadsutrymmen (våra 3 veterinärer och 4 djurskyddsarbetare bor på området), och flytta över inhägnaderna för valpar och gamla hundar, om det inte går att få tillgång till den andra marken eller om vi aldrig kommer att kunna köpa den. Detta skulle i själva verket säkra framtiden för de djur som är i störst behov av skydd för all framtid.

Jag kan personligen åta mig att bistå med 2 miljoner bath och en generös supporter kan också ställa upp med det. Därför vädjar vi nu till generositeten hos våra supporters om hjälp med att få fram de resterande pengarna.

SDF drivs och sköts som tidigare av volontärer helt på deras egen bekostnad, även om vi för närvarande har 12 thailändare anställda inklusive 3 heltidsveterinärer, av vilka en sponsras av Sarojin hotell Kao Lak, där vi nu två gånger i månaden har 3 klinikdagar. Vi har nu också fältkliniker även längre ut i landet i områden som Koh Lanta, och önskemål om hjälp fortsätter att komma in från platser utanför provinsen Phuket. Våra månatliga omkostnader är nu närmare 500.000 thb (omkring 14.500 dollar) vilket innefattar löner, medicin och mat. Tråkigt nog har thailändska företag inte samma inställning som sina västerländska motsvarigheter, och vill inte donera eller ens rabattera mat och medicin och vi måste betala fullt marknadspris.

Vid slutet av april hade vi steriliserat över 23.000 djur och behandlat ytterligare ett oräkneligt antal. Eftersom de andra välgörenhetsinrättningarna för djur på ön nu har utvecklats till en kommersiell klinik, har efterfrågan också ökat från fattiga thailändare att vi ska hjälpa dem med deras djur. Vi avvisar aldrig ett behövande djur. Jag tror att man utan vidare kan säga att alla som besöker djurskyddet rörs och imponeras av vad som har uträttats här. Det finns för närvarande 250 hundar i djurskyddet, som huvudsakligen permanent vistas här och som har utsatts för ofta barbarisk grymhet och misshandel.

Vi är naturligtvis medvetna om det för tillfället världsomfattande ekonomiska klimatet, vilket även har drabbat Soi Dog Foundation, och Thai baht står just nu i 30% högre kurs jämfört med de flesta västerländska valutor än den gjorde för 12 månader sedan (med undantag av US-dollar), och vi inser att det kan vara svårt för människor att hjälpa just nu. Om ni emellertid kan hjälpa igen skulle det i sanning uppskattas, och det skulle få till resultat att ni hjälper djur åratals framåt. En permanent minnestavla kommer att resas med namnen på donatorerna.

//Hälsningar, John Dalley, Soi Dogs, Thailand

Soi Dog nyhetsbrev juli 2008

18,996 hundar och katter har steriliserats sedan oktober 2003 (fram till juni 2008).

Kära vänner och supportrar

Sommaren här i Phuket har nått sin regnsäsong och nu regnar det väldigt mycket. Phukets sommar är inte så olik Europas, med två veckor med sol och sedan två veckor med regn, väldigt oförutsägbart med andra ord. Som vanligt finns det massor att skriva om i nyhetsbrevet, men för att nyhetsbrevet inte skall bli en mindre bok så presenterar jag här nedan några höjdpunkter från de senaste tre månaderna.

Logi

Vid det förra nyhetsbrevet var vi fullfärd på väg att flytta in i det nya härbärget. Jag är glad att få rapportera att allt gått väldigt bra där.

Valplogin som sponsras av femteklassare på den Amerikanska skolan i Hague i Holland är klar och kan snart användas fullt ut. Nu finns där fyra diande hundmammor.

Vi har lyckats utrota de flesta av fästingarna tack vare en stor donation av fästing- produkter från The worldwide veterinary service i England. Flera andra sponsorer och besökare har kommit med frontline, vilket är väldigt dyrt för oss att köpa här. Fästingar fortsätter tyvärr att härja vid valparna och vi har nu skaffat kemikalier att spraya dessa områden med. Eftersom att valparna vistas vid gräset och inte betongen förekommer fler färstingar där.

Den första av huvudbyggnaderna håller för tillfället på att bli möblerade av Evason and Six senses resort. Deras personal har redan målat utsidan av huset och planterat palmer omringade av bambu- pålar och under de närmsta månaderna fyra vindskydd så att hundarna kan ta skydd från både regn och sol.

Med samlade pengar från Chars företags- konferens hållen i Phuket och med fortsatt bygge av lekplatsen/träningsområdet kan volontärer gå ut med hundarna på promenad och ge dem lite uppmärksamhet en och en.

Alex Tun från USA tillbringar just ni tre månader som volontär hos oss innan han går vidare till veterinärutbildningen hemma. Eftersom att han bor på härbärget hoppas han på att kunna behärska det thailändska språket innan han åker hem.

Sterilisering

På ett socialt evenemang förra året började Gill prata med ägaren av Sarojin Hotel i Kao Lak och det resulterade i att dem erbjöd sig att sponsra en till veterinär de kommande 12 månaderna och Dr Mindt kunde sluta sig till vårt team.

Kao Lak som nästan blev helt förstört av tsunamin har nu återigen blivit en turistattraktion och nu ökar antalet hundar här kraftigt. Den lokala auktoriteten har utfärdat en ettårig utgallring av hundarna under lågsäsongen med gift.

SDF hälsar nu på där två gånger i månaden och det finns goda tecken, vi har ett bra samarbete med det lokala rådet, som har bidragit med plats för klinikerna och vi hoppas att utgallringen skall upphöra. Den lokala skolan där förser personalen med logi.

Förra månaden var Gill och jag och hälsade på våran första klinik på ön Koh Lanta, cirka fem timmars bilfärd från Phuket. De som arbetar med djuren på ön gör det under svåra omständigheter.

För fem år sedan var Koh Lanta en sömnig muslimsk ö utan några hundar, men nu växer ön i snabb takt och på grund av alla thailändare och andra som flyttat dit finns där nu runt 500 hundar, men ingen veterinär. För att komma till bukt med ökningen av hundarna blev dem slängda ut i havet med vikter bundna runt sig för att de skulle drunkna.

SDF har nu bestämt att skicka dit ett team en gång i månaden, en vecka per gång för att sterilisera så många hundar som möjligt under den kommande lågsäsongen.

Den första kliniken var en stor succé och med hjälp lokalinvånarna Dr. Max och Khun Toom steriliserades 97 hundar och 19 katter. Worldwide veterinary service skall också skicka ner ett team för att hjälpa till ytterligare.

Insamling av finansiella medel

Utbredningen av vårat program har såklart medfört en konstant kamp för att få pengarna att räcka till och jag och Gill har upplevt många sömnlösa nätter på grund av detta.

Vi får inget finansiellt stöd från staten, vi får heller inga donationer av mat eller mediciner från thailändska företag. Vår administration sköts gratis av volontärer på olika håll i världen, vi har elva lokala thailändska anställda, inklusive våra två veterinärer, personalen på härbärgena och hundfångarna.

För att kunna bevara våra program på samma sätt som det är idag krävs fem miljoner Baht per år. Att växa på andra platser ökar förstås utgifterna. Teoretiskt sätt finns det ingen gräns för vad vi kan åstadkomma med finansiella medel.

Adoption

Vi var lite oroliga det nya härbärget eftersom att dess lokation var relativt isolerad, men det ser lovande ut och majoriteten av våra valpar kommer att få nya hem.

Mest givande känns det trots att när någon av de äldre hundarna bli adopterade. Rambo och Lady är nu med Irene i Frankrike, för at åka vidare till England. Ovaltine är nu i Sverige och vi har tvåhundar som blev räddade av turister kommer att åka till Tyskland i augusti.

Den mest hjärtevärmande historien kommer emellertid från JD eller Quasi och jag låter den historien avsluta det här nyhetsbrevet.

Man ska aldrig säga aldrig

JD eller Quasimodo kom till våran klinik i Phuket, han hittades bekom JD Pools kontoret.

När han hittades led han av en allvarlig skada i örat, så allvarligt att örat fick amputeras bort. Efter amputeringen lämnades han tillbaka på samma plats där han hittats, men inom två veckor var han tillbaka igen och ägaren berättade att hans personal stenade JD efter som han var så ful, de kallade honom Quasimodo.

Quasi har stannat hos oss ända sedan dess och ledsamt nog utvecklat vad vi tror är hudcancer, som orsakat ett öppet sår på hans rygg. Han led också av ledinflammation och hade problem med tårkanalerna, som inte fungerade.

Jag föreslog att det nog var bäst att avliva honom på grund av att det var omöjligt att ge honom den behandlingen som han var i behov av. Hursomhelst lovade en i våran personal att hålla ett extra öga på honom och beslutet om avlivning sköts upp, eftersom att han ännu inte verkade lida. Bortsett från hans problem hade han alltid en viftande svans när han kom fram till en och han verkade inte ha ont.

Chansen att finna ett hem till honom var, i alla fall enligt mig, omöjlig.

I slutet av juni 2008 kom Liisa, som sköter våra insamlingsbössor, och hälsade på oss. På väg till härbärget såg hon Quasi och bestämde sig för att han skulle få bo hos henne under den tid han hade kvar att leva.  Det skulle inte bli lätt för henne eftersom han behöver daglig behandling för sitt öga och det visade sig också att hans öra behövde behandling.

Många människor skulle säga varför bry sig? Och att han skulle fått somna in istället.

Jag tycker att bilderna nedanför berättar en annan historia. Han kanske inte har många år kvar att leva, men för första gången i sitt liv kommer han nu få uppleva ett kärleksfullt hem och en ägare som bryr sig om honom.

Vi fortsätter att hjälpa hundar som Quasi varje dag. Hjälp oss att hjälpa dem genom att donera idag.

Tack!

Våra anhängare som alltid funnits där för oss, eller jag borde säga ni har verkligen funnits där för djuren i nöd i Phuket. Kom ihåg att utan er vore inget av detta möjligt.

Hundarna har äntligen kunnat flytta:

Det hundhem som Animal Protection Network har varit med och sponsrat har nu äntligen kunnat ta emot sina första gäster. Se här en rapport som vi har fått från Soi Dog (slutet av mars 2008). Läs längre ner på sidan om historien bakom detta hundhem.

Trots att vår nya anläggning ännu inte står helt färdigt, bestämde vi oss efter påtryckningar från husdjursmyndigheten för att det slutligen var dags att flytta, och i tidigt på morgonen lördagen den 8:e mars anlände vi, vår personal och våra volontärer till det nya centret. Vårt arbete följdes under dagen av en fotograf och dessutom av ett nyhetsteam från Channel 11.

Medan dr Max behandlade de sjuka och skadade hundarna, som vi hade planerat att flytta sist, delade vi andra upp oss i grupper och påbörjade arbetet med att samla in hundarna från våra inhägnader. Efter en hälsokontroll förde vi med lastbil över dem i små grupper till det nya centret där de fick acklimatisera sig och äta.

Vi hade också planerat att ta med oss hundar från de statliga inhägnaderna, men visste inte hur många – om några – vi kunde få hämta. Endast med hjälp av mutor till arbetarna fick vi ta med oss de hundar som vi vet är sponsrade eller särskilt utsatta, men vi planerar att återvända senare i veckan i hopp om att kunna köpa loss fler hundar. Bland dem vi fick med oss fanns några hundar som tidigare under veckan förts till inhägnaden från Wat Manik, där munkarna inte tycker om hundar och heller inte verkar ha hört talas om den buddhistiska principen att respektera alla levande varelser. Dessa hundar var rädda och i behov av vård och dessutom fullkomligt översållade med fästingar, som fyra av våra volontärer spenderade större delen av dagen med att ta bort för hand. Eftersom fästingar kan sprida dödliga sjukdomar är vi tacksamma över att ha fått donationer av både vaccinationer och fästingmedel, både till hundarna och till det nya området, där vi också lagt ner mycket pengar på asfalt just för att minimera fästingplågan.

Vi arbetade till sent in på kvällen, och dagen förlöpte inte utan sorg, eftersom jag sent på kvällen fann mina medarbetare i tårar över en av de många hundar som tidigare under dagen anlänt i en försluten sopcontainer. De hade fångats in i Patong några dagar tidigare, och trots att denna hund som en av få hade överlevt, led han nu så svårt att vi fick låta honom somna in. Det är händelser som dessa, att inte kunna ingripa innan det är för sent, som kan knäcka även den starkaste, men vi uthärdar eftersom vi vet att det utan oss inte skulle finnas någon alls att hjälpa dessa djur, och att då många tusen fler skulle ha plågats och dött.

Det nya centret är ännu i startfasen, och vi väntar bland annat ännu på de träd som ska förse inhägnaderna med skugga, och på att behandlings- och valpavdelningen ska bli klara. Kostnaderna har stigit dramatiskt, och vi är därför oändligt tacksamma för alla donationer, bland annat från amerikanska skolan i Haag, efter vilken vi kommer att namnge en av de nya valpavdelningarna. Vi kan inte namnge alla er som hjälpt oss här, men från djupet av vårt hjärta vill vi tacka er alla som bidragit till denna i sanning internationella ansträngning!

APN-sponsrat hundhem på gång

Här följer en rapport som vi har fått från vår samarbetspartner Soi Dog Foundation den 27 februari 2008. Förhoppningsvis kan hundarna flytta in redan om en vecka! Se gärna filmen med bifogad länk nedan, den är mycket intressant (och har inga läskiga bilder).

Förutom extradonationer stödjer Animal Protection Network våra vänner på Phuket med 2500 kronor i månaden.

Jag har väntat med en uppdatering av vårt arbete eftersom vi hade förväntat oss att ha flyttat vid det här laget, men oförutsett regn och uteblivna betongleveranser har försenat arbetet. Vi hoppas dock kunna flytta nästa vecka.

Sjukhuset och undervisningscentret står nu färdiga, lagret och vårdavdelningen likaså. Personalhusen och inhägnaderna blir förhoppningsvis färdiga på söndag, men arbetet med karantänavdelningen och valpavdelningen kommer att påbörjas först efter att vi flyttat in med de sjuka hundarna och valparna, som under tiden kommer att få bo i sjukhuset eller i inhägnaderna. Kostnaderna för materialet, liksom mina krav, har stigit vecka för vecka eftersom vi bara får en chans att göra ett bra arbete, och eftersom vi därför ligger över den budgeterade utgiften, kommer vi att hålla en insamling i juni, som förhoppningsvis täcker utgifterna.

Dokumentären Årets Asiat sändes över hela Asien i början av februari, och filmen om Gill kan ses på den bifogade länken: http://www.youtube.com/watch?v=s225UClTFhY.

De senaste veckorna har vi lyckats utföra många steriliseringar, eftersom några veterinärer från Australien och ett lag från Michigan State University har arbetat hos oss. Tyvärr har också antalet samtal från till största delen turister angående utsatta och skadade hundar stigit, eftersom förföljelsen av hundar verkar ha ökat, även i områden där de bott i åratal. Vi har fått in många hundar med svåra skador, brutna ben etc., men förhoppningsvis kommer detta problem att minska nu när turistsäsongen snart är slut.

Jag hoppas kunna skriva igen snart, med foton på hundarna i sitt nya hem. "

Vänliga hälsningar, John Dalley, Soi Dog Foundation

Det nya hundhemmet något försenat

Här kommer ett brev från vår samarbetspartner Soi Dog gällande hundhemmet som APN varit med och sponsrat:

19 Januari, 2008

Arbetet fortsätter, vi har gått över budgeten och tidsplaneringen…  I huvudbyggnaden är stängslet färdigt, avloppssystemet är installerat och jag har gjort en förfrågan om att få alla ytor belagda med betong. Detta kommer visserligen höja kostnaden, men hundhemmet kommer bli betydligt mer hygieniskt. Vi kommer att plantera träd för att förhindra att betongytan blir alltför het på grund av det starka solljuset. Sjukhuset är nästan färdigbyggt.  Igår fick vi igång elektriciteten och nästa vecka borde även fönstrens och tegelplattornas uppsättning vara färdiga. Sjukhuset är ca 1600 kvadratmeter och har två behandlingsrum. Nedervåningen kommer att bli kontor och utbildningscentrum. Vår nya thailändska veterinär har redan flyttat in på övervåningen. Ett förråd och behandlingsrum håller på att byggas och vi har satt in två brunnar.

Gällande vårt utbildningsprogram för barn; vår första utbildningslektion vid det gamla hundhemmet fick positiv feedback från barnen. Vi kommer att undervisa varje fredag när vi väl flyttat.

Två australiensiska veterinärer anlände igår och 30 maj kommer teamet från University of Michigan. Med vår nya thailändska veterinär kommer många hundar och katter steriliseras under januari och februari. Dokumentären om Gill kommer att sändas den 4 februari i Asien. Vi hoppas få en kopia som vi kan dela med oss via You Tube.

Tack för er hjälp!

Vänligen, John Dalley

Äter man hund på Phuket?

Vi frågade John Dailey som driver vår samarbetspartner Soi Dog på Phuket om man äter hund även på Phuket. Främst konsumeras ju hund i de norra och fattigare delarna av Thailand. Vi fick detta svar:

" Hundkött är vanligt i vissa delar av norra Thailand. Nyligen har det förekommit flera artiklar i media om restauranger i Chang Mai där hundkött serveras. Det har också funnits fall där lastbilar fyllda med hundar på väg till slakt har blivit stoppade påväg till Vietnam och Laos i norra Thailand.

Ibland hör vi om fall där man äter hundkött på Phuket. Vi har goda kontakter med lokalpolisen och de har berättat om arbetare i arbetsläger som konsumerar hund. Det finns bokstavligen hundratals arbetsläger med byggnadsarbetare på Phuket med huvudsakligen folk från Burma, Laos och norra Thailand. En vanligt myt är att svarta hundar har bättre kött. Det händer att det inkommer rapporter om stulna hundar, vilka sedan det visar sig troligtvis har blivit uppätna. Vi har även varit med om ett fall där en restaurant i Patong blev genomsökt, efter en anmälan om att de serverade hundkött, men det gjordes inga fynd, vilket kan betyda att tipset vi fick in var falskt eller att ägaren fick tips från polisen. Mutor är ganska vanliga här.

Jag vet inte något om pälsexploatering av hund i Phuket, men jag har förstått att det finns fabriker som producerar katt- och hundpäls i norra Thailand. "

Hundhem i kris på Phuket

Vår partner Soi Dog Foundation (SDF) på Phuket har längre drivit det kommunala hundhemmet där. Av någon anledning ändrade sig den kommunala organisationen Phuket Provincial Livestock Office i september 2007 och ville själva åter ta över driften. Detta är mycket negativt, då det var mycket vanskött innan Soi Dog tog över det. Hundarna, 400 stycken, kommer nu inte få samma vård eller ingå i ett adoptionsprogram.

Genom en akut insamling av pengar fick SDF ihop tillräckligt med kapital för att kunna bygga en egen hundgård, som ska inhysa 200 av hundarna. Soi Dog kommer att flytta de äldsta och sjuka hundarna till ett nytt hundhem som just nu håller på att byggas upp. Animal Protection Network har donerat 15 000 kr till byggnationen. Samarbete mellan SDF och Phuket Provincial Livestock Office har alltså upphört. Främst är det politiska orsaker som gör att PPLO inte vill ha SDFs hjälp längre. Detta innebär att SDF nu kommer att ha en begränsad kontroll över PPLOs kommunala hundhem.

Under den tid som SDF drivit det kommunala hundhemmet har de spenderat över 420 000 SEK på att göra hundhemmet till ett bättre hem för alla hundar som bor där. Nu när PPLOs hundhem endast ska sponsras av den lokala regeringen är det väldigt tveksamt att hundarna kommer att tas hand om ordentligt. PPLO tillhandahåller ingen veterinärbehandling, vilket innebär att man helt enkelt låter sjuka och skadade hundar dö. Enligt överenskommelse med PPLO har dock SDF rätt att flytta sina hundar till sitt nya shelter så fort som det är färdigt. Det blir ungefär hälften av hundarna som ska flyttas och framför allt de som mest behöver hjälp och behandling. SDF har också lovats att kunna övervaka de hundar som blir kvar samt fortsätta att jobba på hundhemmet ett tag. SDF kommer att agera ifall hundarna missköts eller får lida. Frågan är dock vilka mandat de har.

Det nya hundhemmet som SDF bygger ska befinna sig i ett lugnt område med ett hus som kan användas som en klinik. Just nu pågår byggarbetet för fullt. SDF hyr mark i Mai Khao, norr om flygplatsen. Det är helt enkelt omöjligt för SDF att ha råd att köpa och äga mark här.

Att bygga hundhemmet kostar runt 210 000 SEK. SDF fick ihop summan, (15 000 kr från Animal Protection Network) men den ekonomiska situationen är ändå bekymmersam då det kostar att driva det nya hundhemmet. Animal Protection Network har även höjt månadsbeloppet till SDF till 2000 kr i månaden.

Uppdatering från Thailand:

Här kommer ett par uppdateringar från Soi Dogs på Phuket:

27 november, 2007

Med bättre väderförhållanden går vårt arbete fortare framåt och vi hoppas att hundhemmet är färdigt till årsskiftet. Adoptionerna av både valparna och de vuxna hundarna går bra, många har fått nya hem i november.

En svensk och en holländsk veterinär volontärarbetar hos oss nu, så vi har kunnat sterilisera fler djur.

En video med djur som blivit behandlade finns att se på YouTube. Några av bilderna är lite läskiga, men nu har djuren blivit behandlade och fått nya hem. Jag tycker videon gör ett stort intryck så ni får gärna skicka länken till era vänner.

Med Vänliga Hälsningar från Thailand, John Dalley

11 december, 2007

Nu är det två veckor sedan den senaste uppdateringen och det tuffa arbetet går framåt. Dr Suchon har försäkrat att taket och stängslet kommer sättas upp så fort alla pelarna står på sin plats. Han funderar på att anställa mer personal och hoppas fortfarande vi blir klara till årsskiftet. Personligen tror jag inte att arbetet kommer bli klart förrän i mitten på januari.

Vår thailändska veterinär har startat sin egen klinik norrut och vi kommer att intervjua kandidater under veckan. Men Dr Suchon och Dr Trethep från styrelsen fortsätter med viktiga steriliseringar. Två australiensiska veterinärer kommer att arbeta hos oss i januari och ett team från Michigan State University planerar ett besök i slutet på januari/början av februari. Khun Toom, som under åren jobbat mycket för SDF, har slutat sitt arbete på Internationella Röda Korset för arbeta mer hos oss. Hon har stor erfarenhet av veterinäryrket, hon har bland annat ansvarat för djursjukhuset i Phuket. I veckan ska hon möta den lokala utbildningsenheten för att diskutera utbildningsmöjligheter i shelter för barn i området.

Ett film-team från Singapore kommer den andra januari för att göra ett inslag om Gill, som har blivit nominerad som en av deras “Asians of the Year”. Vi hoppas att detta kommer lyfta SDFs profil i regionen.

Donation från APN till stor nytta för nytt hundhem som ska byggas

Här följer en rapport från vår partner Soi Dog Foundation på Phuket, som vi fick den 13 nov 2007. Vi har donerat 15 000 kr till deras nya hundhem som de bygger:

Jag, Gill och alla våra volontärer vill börja med att tacka för allt det stöd som har strömmat in. Det är ingen överdrift att påstå, att utan er skulle det finnas många fler oönskade hundar som led och dog helt i onödan. Er hjälp och era personliga uppoffringar för de djur som ingen annan vill hjälpa eller vara en röst för, gör oss helt överväldigade, särskilt som den största delen av hjälpen kommer från utlandet, och ibland från människor som aldrig ens har besökt Thailand. Vi vill speciellt tacka The Marchig Trust, The Wetnose Foundation och Animal Protection Network i Sverige för deras hjälp, såväl som The Evason Hotel här på ön, ett femstjärnigt hotell som jag varmt vill rekommendera till dem som söker ett utmärkt och miljövänligt boende med vänlig service.

Med de pengar inräknade, som vi fått löfte om, räknar vi idag med att nå vårt ursprungliga mål. Dr Suchon har organiserat arbetet och utgifterna på ett sådant sätt att vi sparar in pengar, och trots att vi ännu inte vet vad de slutliga kostnaderna kommer att bli, kommer vi definitivt att kunna bygga vårt hundhem här på Phuket. Som ni vet har det hela tiden varit Soi Dog Foundations främsta mål att sterilisera de övergivna och lösdrivande djuren, i syfte att populationen med tiden skulle försvinna helt, men eftersom det är omöjligt för oss att inte ingripa när existerande djur lider under sjukdom och vanvård, så behöver vi ett djurhem.

Vi kan också berätta att Dr Suchons fru Khun Toom som snart ska börja arbeta med oss, kommer att på påbörja ett undervisningsprogram på de lokala skolorna, så att framtida generationer kan få en annan syn på djurs värde. Hon har stor erfarenhet, bland annat från UNICEF och Röda Korset, där hon för närvarande arbetar.

Bilden togs igår. Den visar grunden till den första byggnaden, samt armeringen för inhägnadernas pelare. De höga konstruktionerna i bakgrunden är gjutformerna för betongen som byggts runt armeringen.

John Dalley, Soi Dog Foundation på Phuket

Det pågår fortfarande förgiftningar av hundar på Phuket, bland hotellen, för att reducera överpopulationen på ön. Trots att Soi Dog driver en fungerande steriliseringskampanj.

Bland annat har Soi Dog nyligen räddat en hundvalp som förgiftades av svenska Sunwing Hotell. Trots att den rådande religionen i Thailand buddismen inte tillåter avlivning, så förgiftas ett stort antal hundar dagligen. Vanligtvis används giftet stryknin, vilket orsakar en extremt smärtfull död. Filosofin de då använder sig av, är att hunden själv väljer att äta den förgiftade maten, och därför är personen som tillhandahåller den maten inte direkt orsak till hans död.

Rapport september 2007

Animal Protection Network har nu hjälpt hundarna på Phuket under ett halvår. Soi Dogs huvuduppgift är steriliseringsprogram för att reducera överpopulationen av hundar på ön. Men man har även ett hundhem och man tar hand om hundar på ön som lever fritt.

Det har varit både en bra och dålig tid på ön för våra vänner. Det har återigen ökat med förgiftningskampanjer av hundar på stranden. Flera av Soi Dogs sponsorhundar har dött de senaste månaderna. Sponsorhundar är hundar som lever fritt på ön, som Soi Dogs matar och ser till så att de är friska och mår bra. Alla sponsorhundar är givetvis också steriliserade av Soi Dogs veterinär. Det är tragiskt när dessa tillgivna och välmående hundar blir förgiftade; en mycket plågsam död. Dessutom är det ingen lösning för att ”bli av med hundar” eftersom nya hundar snart fyller på det tomma reviret. Hundar som varken är vaccinerade eller steriliserade.

I maj 2007 förgiftades sju stycken av Soi Dogs hundar vid Wat Pah Klok. Och i slutet av augusti förgiftades ett stort antal hundar som bodde vid stranden och utanför templet vid Kamala. Soi Dog skickade omedelbart dit sina veterinärer men det var redan försent, inga hundars liv gick att rädda. Lokalbefolkningen säger att det är kommunen som samlar upp hundarna och förgiftar dem, medan kommunen själva förnekar detta.

Dödsfrekvensen på Soi Dogs eget hundhem är fortfarande alldeles för hög. Den främsta orsaken är fästingburna sjukdomar. Mediciner som Frontline är alldeles för dyra, men just nu injiceras alla hundarna månadsvis med Ivomcctin som är betydligt billigare. Det är ett hästjobb för volontärerna att behandla alla hundarna och Soi Dogs har inte hunnit utvärdera hur stor effekt medicinen har än.

Självklart finns det positiva nyheter från ön Phuket också. En labrador som kom in hade fruktansvärda nackskador, från att ha varit bunden med ett rep kring halsen. Han har nu fått ett nytt hem hos en engelsman som promenerar timslånga promenader längs Bang Tao-stranden varje dag. En annan äldre labrador som hade fått skottskador i Patong – gud vet vem som har skjutit på honom – har efter veterinärvård blivit frisk; han söker nu ett hem. En tredje hund har blivit adopterad till Sverige; en volontär tog med sig sin favorithund hem.

Soi Dog Foundation på Phuket

Animal Protection Network började under våren 2007 att stödja Soi Dog Foundation på Phuket, Thailand.

Soi Dog inhyser 400 hundar på sitt hundhem. Man omplacerar ca 20 hundar i månaden. Främst arbetar de med steriliseringsprojekt och har hittills steriliserat 16.000 katter och hundar.

Målet är att sterilisera 3000 djur under 2007. Problemet med gatukatter och gatuhundar har varit stor på ön tidigare. I och med Soi Dogs program har de hemlösa djuren kunnat få ett mycket bättre liv på Phuket.

Under 2007 kommer de att sterilisera ca 50 katter och hundar i månaden. De ger även behövande djur veterinärvård. De kommer även inom den närmaste tiden att heltidsanställa en veterinär, för att kunna öka sitt steriliseringprogram samt de hundar och katter som de ger omvårdnad.

För mer information, se: www.soidog.org.

Hundarnas och katternas situation på Phuket

Det finns finns inga skydd från kommun eller regering som skyddar hundarna på Phuket från tortyr och förföljelse – det finns endast ett fåtal lokala djurälskare som skyddar dem och har gett många av dem ett tillfälligt tak över huvudet genom att använda egna pengar och kraft. Däribland Soi Dog Foundation. Lagar för ett ansvarsfullt djurägande eller mot misshandel av djur existerar inte. Att ta livet av lösdrivande djur med stryknin är den chockerande verkligheten. Enligt buddismen är det strikt förbjudet att avliva, även i de mest desperata fallen. Hundar och katter tas från gatorna och från andra skumma områden för att fylla den växande efterfrågan av hundkött och kattpäls, där metoderna vid slakt är långsamma och vidriga.

Enligt officiella organisationer, lever 120.000 hemlösa hundar på Bankoks gator; emellertid så rapporteras det av olika tidningar, att det är snarare närmare 300.000. Överallt i Thailand lever det ett stort "överskott" av hundar och katter som lever under avskyvärda förhållanden. På Phuket, uppgår siffran ungefär till 16.000 hemlösa hundar.

Hemlösa hundar är helt oskyddade i Thailand, och faller offer för det mest barbariska behandlingar och uppsåtligt våld. Speciellt hudsjukdomar är väldigt vanliga och leder till ofantligt lidande. Trots att den rådande religionen i Thailand buddismen inte tillåter avlivning, så förgiftas ett stort antal hundar dagligen. Vanligtvis används giftet Stryknin, vilket orsakar en extremt smärtfull död. Filosofin de då använder sig av, är att hunden själv väljer att äta den förgiftade maten, och därför är personen som tillhandahåller den maten inte direkt orsak till hans död. Samma filosofi som när levande djur kastas in till utfodringsplatserna på en krokodilfarm,- krokodilerna dödar dem-inte vi!

En policy introducerades 2001 av Bankoks regering, nämligen att sätta stopp för förgiftningen som pågick över hela landet. För dessa stackars hundar som förgiftas, blir muskelkramper och okontrollerade kräkningar det sista de kommer ihåg i från denna grymma värld.

Olyckligtvis så fortsätter denna chockerande metod att existera, även av munkarna i templen, för att det är billigt och lätt att administrera. Sanktionerade åtgärder idag, är att hundar och valpar samlas upp och blir steriliserade med barbariska metoder, antingen vid Din Daeng Dog Pound i Bangkok eller i mobila vagnar på gatorna. Ingen medicin ges för smärtlindring…sen lämnas de i överfulla inhägnader, sjuka och i fruktansvärd smärta. De är helt beroende av de få generösa i lokalbefolkningen för mat och vatten. Sen blir utsläppta på gatorna igen, oavsett i vilken kondition de är i. Det är väl överflödigt att säga att speciellt honorna lider och dör av sina infekterade sår eller så brister hela det stora snittet som görs vid operationen. När de upptäcker att tikarna är dräktiga, stoppar de operationen och lämnar de outvecklade fostren i livmodern.

Phuket använder sig periodiskt av väldigt råa metoder vid templen, parker och fattiga områden i Phuket City för att reducera de oönskade djuren. I kontrast till Bankok, har Phuket mycket få privat praktiserande veterinärkliniker och regeringen har bara två, en av dem använder sig bara av aktioner på gatorna.

Djurens framtid ser inte ljus ut, då Thailands regering, i september 2003, startade en ny kampanj för att reducera antalet gatuhundar i Bankok. Tusentals hundar har blivit brutalt fångade, steriliserade och transporterade till speciella läger i provinsen där hundarna hålls instängda, fångna i stora samlingar, i ett fruktansvärt skick, för resten av deras liv.

Det finns inte någon budget för att utfodra dessa hundar, och antalet hundar förminskas, inte bara på grund av otroliga slagsmål, sjukdomar, infektioner och svält, utan också för att de helt ogenerat blir sålda till hundkötts ätande områden i Norra Thailand och närliggande länder.

Kan du överhuvudtaget försöka sätta dig in i vilken skräck och smärta dessa djur går igenom innan de till slut tar sitt sista andetag. Phuket har liknande planer för sina gatuhundar- och deklarerar att ön ska vara fri från hundar under 2005 för att göra ett bättre intryck på turisterna.

Just nu så byggs det faciliteter på uppskattningsvis 2/3 hektar land, som ska rymma runt 500 hundar. Hundarna som utgör målet för detta är oönskade och hundar som tros vara aggressiva från alla områden i Phuket, där representanter utbildas till att blåsa bedövningspilar för att kunna fånga dem.

Det finns ingen budget för utfodring! Dessutom, tack vare publiciteten inför detta projekt, så har en stor del av lokalbefolkningen redan planerat att dumpa sina oönskade djur på platsen.

Phuket har ett ytterligare problem med den muslimska befolkningen som bor där. Enligt Islam så är hundar smutsiga och ska inte vidröras. De flesta muslimer tycker om katter och behandlar dem väl. Men det finns även muslimer som inte gör hundar något ont, men de försöker undvika dem. Emellertid, så förgiftas det många hundar för att hämnas på folk som har hundar av olika skäl. I brist på gift, blir hundarna slagna till döds.

Den här hundvalpen blev dumpad utanför Soi Dogs i april 2007, sjuk och undernärd. Här får den omvårdnad av en volontär från Kanada. Nu får den chans till ett nytt och bättre liv.

Animal Protection Network skänkte 11000 kronor till Soi Dogs i april 2007. Pengarna går oavkortat till deras steriliseringsprogram och kommer att sterilisera över 100 hundar.