Tack vare stödet till våra projekt i Indien har mängder av djur kunnat få möjligheten till ett bättre och mer värdigt liv. Läs mer om dessa djur här.

Hösten/vintern 2011

Utbrott av rabies i Darjeeling
Vår partner Kalimpong Animal Shelter i norra Indien har haft utbrott av rabies i området. Vi stödjer deras vaccinationsprogram, och det har varit extra viktigt de senaste veckorna. Ett flertal djur har kunnat vaccineras och därmed har KAS varit med och sett till att inte smittan spridits ytterligare.

Projektet är helt finansierat av APNs pengar från Sverige.

Sommaren 2011

Rapport från vår partner i Indien – vaccinationer helt finansierade av APN
Här är några rapporter om ett fantastiskt jobb med rabiesvaccinationer som Animal Protection Networks Indiska partner har gjort i fattiga bergsbyar kring Darjeling-trakten. Veterinär Dr Sameer har tagit hand om djuren och gett dem vård.

Vaccinationskampanjerna är helt finansierade av APN. Utan vårt stöd hade dessa djuren inte kunnat få hjälp alls. Genom att läsa rapporterna förstår du säkert hur viktiga dina pengar är här i dessa små fattiga byar. Nu kunde djuren få hjälp och människorna viktig information om rabies.

287 djur fick veterinärhjälp i Bijanbari, finansierat av APN.

• Rabiesvaccinationer utförda i Bijanbari:
  Bijanbari är en liten temarknad, tre och en halv timmes väg från Darjeling. Här är människorna hänvisade till jordbruk och djurhållning. Deras livsvillkor är mycket dåliga. De är fattiga och måste arbeta mycket hårt för sitt uppehälle. ARV- lägret var det första i detta område. Ingen, inte ens regeringen, gör något för alla deras getter, kor, grisar och andra djur. För att komma till byar långt borta, dit det inte finns vägar, använder människorna hästar att rida och lasta varor på.

  Rabiesvaccinationslägret var verkligen värt allt jobb. Vi fick berätta för många om vårt djurskyddsarbete. Alla var mycket nöjda och bad oss att komma tillbaka och arrangera fler läger.

  Antal djur rabiesvaccinerade:
  59 hundar,
  12 katter,
  1 häst,
  5 kaniner

  Totalt antal djur som veterinär har tittat på och behandlat:

  85 hundar,
  16 katter,
  28 kor,
  53 getter,
  87 grisar,
  13 hästar,
  5 kaniner

  90% kände inte till hur man skyddar sig mot rabies, men fick information och djur blev vaccinerade

• Nagari t.e (Magarjung).
  Några medelålders människor hjälpte oss att organisera det här lägret, ungefär två och en halv mil från staden. De hade läst om våra läger i den lokala tidningen och kontaktade oss. Människorna här måste arbeta så hårt för sitt uppehälle, att de inte har möjlighet att ägna sig åt sina djurs hälsa.

  90 % av dem känner inte till rabies och hur man skyddar sig mot det. De sjuka djuren får ingen hjälp, utan måste lida och dö. Vi berättade att vi var på plats för de sjuka djurens skull, och att det också var viktigt att sterilisera dem.

  Antal djur som rabiesvaccinerades var 51 hundar och 16 katter. Totalt 200 sjuka djur fick veterinärvård, bland annat 83 getter och 32 grisar

Vårdläger för djur

Den 19:e mars ordnade vi en mobil vårdcentral i en by inte långt från Darjeeling. 11 hundar avlusades och över 100 stycken vaccinerades.

Uppdatering november 2010

Hej APN,

Vi i Kalimpong är så tacksamma för ert stöd. Senast har ni bidragit till en öppen mottagning. 15 hundar blev kastrerade och fick följa med sina hussar och mattar hem när de hade återhämtat sig. Vi hade även möjlighet att vaccinera över 50 hundar. Jag skickar med bilder från dagen.

Bästa hälsningar

Uppdatering från Kalimpongs djurskydd

Hej APN i Sverige.

I augusti 2009 fick vi er senaste betalning på 450 euro på HIS bankkonto, vilket vi är djupt tacksamma för. Jag hoppas att du fick den ekonomiska rapporten översänd till din email och kvittot på posten.

Anna, nu har vi en mycket bra veterinärkirurg på Kalimpongs djurskydd. Han heter dr. Deo Pandey och DVD:n som jag skickar till er visar honom i arbete. Ni kommer att märka att han är mycket skicklig på att sterilisera katter och hundar, så vi har återupptagit födelsekontrollen genom Cat Animal Birth Control-programmet.

Ni minns säkert att Kalimpongs djurskydd var utan veterinärkirurg i oktober förra året, och att jag därför fann det lämpligt, att råda er till att flytta över APN-fonderingen till HIS räddningsprojekt. Jag ville inte att Kalimpongs djurskydd skulle ta emot pengar från APN, när vi inte kunde fullfölja vårt arbete helt och hållet,  på grund av veterinärbrist.

Om det är möjligt önskar jag anhålla om att APN återupptar fonderingen till Cat ABC vid Kalimpongs djurskydd förutom fonderingen till HIS räddningsprojekt. Jag ber om detta, eftersom APN tidigare nämnt att det skulle kunna bli möjligt att utöka utbetalningen per månad. Om pengarna skulle kunna delas mellan de två djurskydden skulle det vara till stor nytta eftersom vårt behov av pengar är ytterst stort.

Katterna i Kalimpong har det dåligt. Barnen leker att kattungarna är kramdjur, och kattungarna kvävs ofta till döds genom att de kramas så ovarligt. Det finns många kattägare som vill ha sina katter kastrerade men som inte har någon annanstans att ta dem förutom till vårt djurskydd i Kalimpong. Vi önskar inpränta en förståelse hos den lokala befolkningen för att katter förtjänar lika mycket omtänksamhet som andra djur.

Tidigare skickade ni 450 euro i månaden till Kalimpongs djurskydd. Jag försäkrar att vår nye veterinär, vars arbete våra utländska veterinärvolontärer också kunnat studera, håller hög standard, att personalen är öm och kärleksfull mot djuren, och att pengarna ni sänder oss kommer att användas klokt och räcka länge, om APN återupptar fonderingen till KAS.

Bästa hälsningar

Christine Townend, beskyddare

Nyheter från Indien

Veterinären Naveen skickade nyligen ett mail och berättade vad de håller på med just nu i Jaipur:

Vi hade mycket att göra förra månaden, eftersom det hela tiden kom sjuka och sårade djur. Det kändes bra att se, att ett stort antal av dem blev friska, och att några av dem fick lämpliga hem. Jag skickar här några bilder med tillhörande bildtexter.

Många tack till Animal Protection Network i Sverige från oss alla i Help in Suffering för ert generösa bidrag i arbetet med att hjälpa oss att stödja djur som far illa.

Bästa hälsningar

Naveen, HIS i Indien

Bilder från projektet i Indien som vi stödjer

Vårt kattsteriliseringsprojekt i Indien är igång igen i oktober 2009.

Äntligen är katt steriliseringsprojektet i Kalimpong igång igen! Vi kommer nu åter att stödja projektet månadsvis eftersom en ny veterinär finns på plats, då de väpnade oroligheterna i norra Indien, på gränsen till Pakistan, har upphört.

Mer information kommer inom kort.

Uppdateringar från Dr Naveen

Januari 2009: Här kommer en uppdatering från veterinären Naveen, som nu jobbar vid HIS i Jaipur. Vi kommer att stödja hans arbete där med samma månadsbelopp, tills sheltret i Kalimpong är igång igen. /Anna Almberg, ordförande, APN.

Kära Anna!

Nu när jag har tillbringat nästan en månad i Jaipur undrar jag hur de djur som plågas av smärtor skulle ha fått lida och invänta en plågsam död, om inte Help In Suffering (Hjälp mot lidande) hade kunnat nå fram via de flesta nödsamtal på telefon och kunnat utföra räddningsaktioner.

Jag har fått lära mig hur lantliga bosättningar över århundradena utvecklas till städer, allt eftersom de avancerar på civilisationens stege. Men vad mina lärare avsiktligt utelämnade var, att denna utveckling för med sig oerhörd smärta för både de mänskliga och de icke-mänskliga invånarna på moder jord. Förmodligen ville de inte att en ung och fräsch hjärna skulle skrämmas av moderniseringen.

När räddningsteamet vandrar omkring i Jaipurs smala, trånga och mörka gränder och följer en vägkarta över mobiltelefon från en som ringt in klagomål, får de bevittna den skada som okontrollerad modernisering och utveckling för med sig för de oskäliga djuren. När fordon av alla möjliga transportsätt styr omkring på en väg i alla möjliga riktningar som molekyler i en gaskammare, är det otroligt svårt för djuren då de blir påkörda och drabbas av skador.

I och med att jag har arbetat ingående med räddningsprojektet Help In Suffering som ansvarsområde, har jag lagt märke till att mer än hälften av djuren som vårt team räddat visat stort välbefinnande av bara skugga och vatten. När djur som inte kan röra sig eller skydda sig har erbjudits vatten, ser de sig först omkring för att försäkra sig om att det inte finns något ytterligare hot. Sedan slickar de i sig vatten. Vårt team ser det som en gest av tröst och tacksamhet när djuret lägger sig och vilar med hakan mot golvet efter att ha fått vatten. Att tillfredsställa törsten verkar troligen muskelavslappande, vad jag tror.

Räddningsteamet är i rörelse hela tiden dagen igenom, med telefonen som ringer och fordon som försöker nå fram till varje hörn av staden Jaipur. Hundratals djur räddas varje vecka. Några behöver bara en första hjälp, för några krävs operation och förlängd vård. Men en del svårt skadade djur som drabbas av mångfaldiga frakturer behöver få dödshjälp för avsluta deras lidande.

Vad kunde väl denna vackra hund som hade fem valpar i sin vård ha gjort efter att ha träffats av en accelererande motorcykel, som lämnade henne kvar med lama, såriga och smärtande bakben? Många tack till mannen som sålde juice vid vägkanten som ringde på sin mobil till vårt räddningsteam. Shiva Chand, den mycket skicklige föraren av vår nattliga räddningsambulans, körde direkt till platsen. En liten antydan är nog för honom för att lokalisera en plats. Valparna och deras mor fördes till djurskyddet. Efter ett par veckors omvårdnad kan hunden gå och valparna har börjat locka till sig människor som vill adoptera dem. Mamman kommer att skickas tillbaka till sin vanliga plats på gatan när hon väl är helt återställd. Vårt Animal Birth Control – team (födelsekontroll) kommer att sterilisera henne och vaccinera henne mot rabies innan hon strövar omkring på gatorna igen. Valparna kommer att hitta lämpliga hem. Kan man inte se på rynkorna över hennes huvud vilken stress hon genomgått?  (se bild nedan).

Titta på Golu när han först kom till vårt djurskydd. Hritik, en liten pojke, räddade Golu när han attackerades av hundar.  (se bild nedan).

Ett fult sår men turligt nog var huden intakt. Han behövde bra smärtstillande medel, antibiotika och antiseptiska omslag efter att såret sytts under nedsövning. Medan han tillfrisknade brukade han resa på huvudet och undersöka världen utanför.

Han fick ett hem och sover gott om nätterna.

Den här gamla hunden hade inte tillräcklig tur. Hon hade förlorat alla tänderna. Hon hade en bruten ryggrad. Larver åt av de muskler som fanns kvar i hennes förmultnande kropp. Hon hade lämnats att lida och dö på en sophög vid vägkanten. Vårt team tog henne till djurskyddet och där fick hon somna in för gott. Detta gjorde slut på hennes lidande.  (se bild nedan).

Det finns många sådana djur överallt i staden. Jag önskar att det inte fanns så mycket smärta och lidande för djuren men måste acceptera sanningen, och jag måste säga att Help In Suffering, som är den enda organisationen av detta slag i Rajasthans huvudstad, ger oss en stråle av hopp och tröst.

Många tack till Animal Protection Network för att ni erbjuder hjälp till dessa våra hjälplösa vänner. Vi mottog 28000 rupier i december från APN, och de användes till att driva och köra ambulansen för att rädda behövande djur, köpa mediciner för behandling och betala lön till en personal i räddningsteamet. Många många tack.

Bästa hälsningar, Naveen

Naveens bilder:

Kris på djurhemmet i Kalimpong

December 2008: Vi har länge stött Kalimpong Animal Shelter i norra Indien. De har råkat ut för stor politisk oro i området, varav verksamheten med steriliseringsprogram just nu ligger nere, inte minst för att veterinären där, Naveen, har blivit hotad. För hans personliga säkerhet kommer han att flyttas till ett annat center inom ramen för samma organisation i Jaipur och arbeta där istället. Vi kommer tillsvidare att skänka månadsbeloppet till det nya center som Naveen kommer att arbeta på, så att han kan fortsätta sitt steriliseringsprogram där. Det kommer dels att röra sig om ett kattprogram, som vi stödde i Kalimpong, men tillfälligt kommer våra pengar även att innefatta vård till andra djur. Läs här Christines brev (hon är grundare av organisationen) som ger en djupare förklaring till det som har hänt:

Kära Animal Protection Network!

Jag skriver detta från Jaipur, och först av allt vill jag tacka APN för de 177.000 rupier som kom in på vårt bankkonto den 11 november. Detta brev hänger ihop med detta stöd.

Vi har upplevt ett stort bakslag i vårt arbete i Kalimpong och jag måste informera dig om det. Ursäkta emailets längd, men jag anser det nödvändigt att förklara fullt ut för dig vad som hänt.

Som jag tidigare förklarat för dig grundade Jeremy och jag djurskyddet 1993. Under 80-talet hade Darjeeling-distriktet (som inkluderar Kalimpong) varit ett skyddsområde på grund av dess närhet till den internationella gränsen mot Kina och även beroende på en rörelse bland den lokala nepalesiska befolkningen, ledd av Mr Subash Ghising och hans Frihetsfront för Darjeeling Gorkha, för ett Ghorkaland, det vill säga. en självständig delstat. Gorka-borna (de nepalesiska) hade tidigare varit bosatta i nordvästra Bengalen i flera generationer och hade blivit den dominerande etniska gruppen i regionen. Som ett resultat av rörelsen bildades ett halvautonomt Darjeeling Gorkha Hill-råd.

Djurskyddsområdet bemannades då av lokala bybor från byar i närheten, samt en föreståndare och tillresande frivilliga veterinärer utifrån. Just då kunde vi inte anställa någon indisk veterinär av lämplig kvalitet från trakten. Icke desto mindre etablerade sig djurskyddet långsamt, och ABC-projektet drevs snart framgångsrikt tillsammans med byläger och veterinärvård för djur i byn, alltifrån nötboskap till getter, grisar och kycklingar. Saker och ting verkade ha lugnat sig efter åttiotalets instabila politiska period.

Att arbeta med frivilliga västerländska veterinärer hade sina speciella problem, så vi var naturligtvis glada när vi 2002 kunde anställa dr Naveen Pandey, på den tiden nyutexaminerad från en delstat söderut. Han var mycket engagerad i livet i detta avlägsna område, och efter en inledande period vann han de anställdas förtroende, och vi kunde snart märka att djurskyddet började fungera mer effektivt än någonsin tidigare. Dess verksamhetsområde expanderade och det fick mycket stöd från det lokala samhället.

För ungefär ett år sedan dök en ny politisk person upp, som hette Bimal Gurung. Hans Morcha-parti hävdade att mr Ghising inte gjort något för att främja Gorkhalands sak, och att denne borde lämna Dajeeling. Mr Ghising drevs bort och lever nu någon annanstans. Den nye ledaren mr Bimal Gurung kom snabbt till makten. Han yrkade t.ex. på att gorkhaborna skulle bära nepalesiska dräkter trots att de var i Indien. Han insisterade att gorkhalands nummerplåtar skulle användas på alla fordon, trots att detta var olagligt. Människor som inte sätter upp skylten ”Gorkhaland” i sin butik får butiken sönderslagen. Gorkhaland bör vara endast för gorkhabor och inte för utomstående (indier från andra delar av Indien).

Det verkade som om allt gick bra för oss i vårt djurskydd i Kalimpong. Hela vår lokala personal tycktes acceptera dr Naveens närvaro. Jag har lagt märke till vänlighet och tillit mellan dem när de arbetat tillsammans de sista sex åren. Det var inget tvivel om att Naveen är en utmärkt föreståndare och en mycket bra veterinär, och hela djurskyddet var beroende av hans närvaro där.

Trots att vi kände till problemet med ”utomstående”, och att Naveen därmed kände sig mindre säker på sin anställning, verkade allt gå så bra. Det visade sig emellertid vara annorlunda, när en av de anställdas arbetsuppgifter hade blivit överflödiga, och det uppstod diskussion på djurskyddet om hennes anställning i framtiden. Någon nämnde för den anställdas make, som också arbetar på djurskyddet, att hennes framtida anställning diskuterades i ledningen.

Nästa morgon, trots att inget beslut tagits, stängde personalen djurskyddet och omkring 50 personer samlades utanför, skrek åt Naveen och anklagade honom för att vara ansvarig för avskedandet av Mamta ( som vi inte ens hade beslutat avskeda ännu). En av personalen hotade Naveen till livet genom att säga: ”Folk blir skurna i småbitar här, och förövarna sätts i fängelse (?) endast 90 dagar i detta politiska klimat.” En äldre bybo hotade med att indiska främlingar inte var önskvärda och inte heller säkra. Vi blev verkligen överrumplade av den här situationen.

Naveen fick veta att han var en ”utomstående”, att det var ”olagligt” för en ”utomstående” att arbeta som veterinär i Kalimpong, att djurskyddet kunde hitta vilken lokal veterinär som helst som kunde göra ett lika bra arbete, och att de anställda skulle kunna stänga djurskyddet genom ett enda telefonsamtal.

Resultatet av denna oförutsedda händelse blev att både Jeremy och jag var av den åsikten att situationen var tillräckligt instabil, hotande och farlig för att vi skulle be Naveen att inte fortsätta som veterinär på Kalimpongs djurskydd och leva ensam och isolerad under dessa förutsättningar, särskilt som han nyligen hade gift sig. Vi bad honom att dra sig tillbaka med siktet inställt på att överföras till Jaipurleave, och han instämde i att detta var det enda säkra tillvägagångssättet, trots att vi alla kände att vi inte borde böja oss för sådana påtryckningar. När nyheten nådde de anställda att han skulle ge sig av hoppades vi att de skulle komma till honom och be honom att inte sluta. Vi trodde att det skulle bli OK om de bad honom att stanna. Men inte en enda av dem talade med honom igen.

Du kanske har läst boken som beskriver situationen så väl – Booker-prize-vinnaren Inheritance of Loss (Bittert Arv). Plötsligt och oväntat under vad som tycks vara en normal dag som alla andra förändras allt. Ironiskt nog hade jag just gjort en liten film till dig om ABC-programmet för katter. De nuvarande katterna kommer att återsändas till sina ägare men inga fler katter kommer att kastreras, förrän vi hittar en veterinär som först blivit godkänd och gjort vidare praktik HIS i Jaipur.

Vad vi hoppas på är, att vi inom de närmaste månaderna ska kunna hitta en ”lokal” veterinär med möjlighet att klara av att bli godkänd och göra vidare praktik i Jaipur innan han/hon återvänder till Kalimpong så att normalt djurskyddsarbete där kan återupptas. Under tiden måste all veterinärtjänstgöring inställas tills vidare.

Vad gäller dr Naveen så har HIS huvuddjurskydd i Jaipur välkomnat det faktum att han nu är tillgänglig för arbete här. Och därför måste jag nu tala med dig om situationen med det ekonomiska stödet. Det behöver väl inte sägas att jag är djupt besvärad över vad som har hänt så snart efter att jag bett er om ytterligare stöd till KAS.

Ni har redan så punktligt betalat in på HIS bankkonto summan av 177.000 rupier – särskilt avsedda för att driva KAS. Jag tror inte att vi kan returnera dessa pengar till er i Sverige på grund av indiska lagar.

Om ni går med på det skulle pengarna kunna användas framgångsrikt här för genomförande av räddningsaktioner. Vi har inget ekonomiskt stöd för räddningsaktioner och sköter för ögonblicket dessa med hjälp av reserver. Räddningsprogrammet är så nödvändigt för att HIS är det enda djurskyddet i Jaipur som avlivar djur. I annat fall lämnas de på gatan att dö långsamt under förfärliga förhållanden. Vi skulle kunna ställa detta räddningsprojekt under överinseende av dr Naveen, som skulle kunna sända regelbundna rapporter till APN, foton, ekonomiska uppdateringar etc.

HIS erhöll tidigare ekonomiskt stöd från Animaux Secours för att driva räddningsprogrammet, men de lyder under regeringen, och vi vet inte när, eller om vi någonsin kommer att få stöd från dem igen. Jag sänder dig några bilder på några av de räddade djuren. Förhållandena är ofta mycket hemska, särskilt vid den tidpunkt då det förekommer utbrott av ”screw worm” – flugan. Denna fluga lägger ägg i det minsta lilla hudveck och sedan äter de stora vita larverna bokstavligt talat djuret levande, tränger in i djurets kött och inre organ.

Om APN är nöjda med programmet, så kanske ni kunde fortsätta att skicka stödet. Om inte, eftersom ändamålet för stödet har förändrats, förstår vi helt och hållet om ni inte vill skicka något ekonomiskt stöd förrän KAS återigen är i gång. Pengarna som fortfarande finns hos KAS för Katt ABC och som sänts från APN kommer att sparas, tills läget är sådant att vi återigen har en bra veterinär.

Jag ber om ursäkt för att den första delbetalningen från APN inte har kunnat användas för det syfte som var avsett, men jag tror att ni skulle föredra att pengarna inte används för att stödja KAS, så länge det inte finns någon veterinär och således inga djur behandlas och ABC inte heller utförs.

När jag skriver detta är vi alla chockade på grund av nyheterna om de hemska attackerna och bomberna i Bombay. Indien är redan utsatt för en allvarlig ekonomisk nedgång, och detta kommer att påverka hela landet mycket illa.

Jag inväntar ditt svar innan jag använder några av de pengar som APN har skickat. Bör jag skicka en kopia av detta email till journalisten Klas Granström så att han vet vad som händer? Vi skulle vara mycket tacksamma om han fortfarande kunde besöka vårt djurskydd i Jaipur.

De bästa hälsningar och som vanligt tack för ert stöd från er del av världen.

Christine

Bilder från det ABC-program för katter som APN sponsrar

Översikt av katter steriliserade inom ramen för det ABC-program som APN sponsrar

APN Cat ABC 2008-09

Framgångar för sterilisering av indiska katter med svenska pengar

Nedan följer två inlägg från veterinären på Kalimpong Djurskyddscenter som vi stödjer i Indien. Först ett brev till oss här i Sverige om framgångarna för det kattsteriliseringsprojekt som Animal Protection Network har sponsrat och initiera tillsammans med våra Indiska vänner. Dels en artikel "KAS – for the love of kitties" som Dr Naveen har skrivit i en kattidning, om samma projekt.

Bästa Anna Almberg på Animal Protection Network i Sverige,

I juni förra året startade vi ABC-programmet för katter på Kalimpong Djurskyddscenter (KAS). Tidigare har jag rapporterat om att vi kallar fredagar för "Kattsteriliseringsdagen" och projektet kallas APN-KAS ABC-programmet för katter. (ABC står för Animal Birth Control).

Då och då har vi skickat bilder och rapporter från programmet som ni hela tiden satt stort värde på. Vid sidan om ABC-programmet har vi även använt en del av pengarna ni skickat oss till att behandla husdjur och vaccinera sällskapsdjur i avlägsna bergsbyar där vi upprättade läger.

På uppdrag av KAS sänder jag härmed över ett sammandrag av ekonomirapporten (framställt av Nirmal Jain) och årsrapporten från APN-KAS ABS-programmet för katter för granskning.

291 katter opererades och fick rabiesvaccin i ABC-programmet för katter, som tog sin början 2007-06-25. Närmare 2150 djur fick också behandling ute i byarna.

Det är för tidigt att utvärdera effekterna av steriliserings/kastreringsprogrammet innan vi sett alla positiva resultat. Programmet fungerar väldigt bra. De lokala myndigheternas intresse har varit långt över förväntan.

Tusen tack från alla katter, sällskapsdjur och husdjur i de här svårtillgängliga trakterna längs östra Himalayas utlöpare, för all den generösa hjälpen.

Hälsningar Dr. Naveen på KAS i Indien

KAS: For the Love of Kitties

Hur allt tog sin början…

När jag var ute och promenerade i utkanten av Kalimpong, en hillstation i Västbengalen, fick jag till min förskräckelse se hur två små barn lekte vårdslöst med en kattunge. Jag insåg att man måste ta itu med grundproblemet – alltför många katter och för lite kunskap. Lyckligtvis fick jag ett erbjudande från Animal Protection Network som har sin bas i Sverige om att starta ett program för födelsekontroll vid Kalimpong Djurskyddscenter (KAS), en enhet för akuthjälp, och jag accepterade erbjudandet omgående.

Överpopulation av katter

Kalimpong har ett stort antal lösspringande katter och det handlar om såväl sällskapskatter, communitykatter som förvildade katter. En honkatt är könsmogen vid 5-7 månaders ålder.

Att sprida kunskap

De flesta kattägare är emot kastrering av sina husdjur eftersom de tror att de kan ha en negativ inverkan på deras växande och beteende och att det till och med kan leda till döden. KAS tog itu med såna frågor genom upplysning i ämnet. Det är i själva verket så att kastrering av en honkatt inte bara förhindrar oönskade kullar och eliminerar brunst, utan det eliminerar även risken för livshotande pyometra (livmoderinflammation). Dessutom minskas risken för tumörer i juvren (bröstcancer). Det finns också betydande fördelar med att sterilisera (kastrera) en hankatt. Man har konstaterat att 90% av de steriliserade katterna minskar revirmarkering med urin, det blir färre slagsmål och de springer inte omkring lika mycket.

Födelsekontrollprogrammet för katter

KAS startade Animal Birth Control (ABC)-programmet för katter med samma struktur som i det framgångsrika ABC-programmet, med HIS riktlinjer för hur man begränsar en hundpopulation. Hela idén med steriliserings/kastreringsprogrammet bygger på att man ser till att djuren återförs till sina revir med god hälsa efter operationen. För att hålla sig till den principen byggde KAS ett katthem som kunde härbärgera 18 katter, och på så sätt skapa möjlighet att kastrera uppemot 100 katter i månaden. För att sysselsätta katterna så fick de även lämpliga giftfria redskap och leksaker för stimulation och lekar.

Projektet blir en succé

Redan från första dagen var de lokala myndigheterna ivrigt delaktiga i projektet. Volontärer hjälpte KAS att hämta eller fånga in katter i specialbyggda fällor.

Adoption av kattungar

På KAS kastrerar man kattungar och vaccinerar dem mot rabies, och när de blivit tre månader gamla så flyttas de till adoptionsenheten. Under den här tiden så får de lära sig att umgås med människor/delta i sociala samspel. Varje katt som blir steriliserad och får ett nytt hem blir en ambassadör för projektet vars mål är minska smärta och lidande för dessa underbara och intelligenta varelser.

Help In Suffering India – Kalimpong Animal Shelter

Animal Protection Network började under våren 2007 att stödja katter och hundar i Indien. Vi stödjer ett projekt som HIS driver i norra Indien nära Darjeling, vid Himalayas fot, nära gränsen till Tibet och Nepal. Djurhemmet heter Kalimpong Animal Shelter och är sitt enda slag i området. Hundar och katter förgiftades tidigare här med stryknin. De levde ett hårt liv, men med ett steriliseringsprogram och shelter finns det hopp om ett bättre liv för dem.

Indien är ett väldigt fattigt land, men med internationellt stöd, bland annat från APN öppnar sig helt nya möjligheter. Kostnaderna för sterilisering och medicin är låga. För den summa som Animal Protection Networks medlemmar skänker kan vi rädda många liv.

För mer information, se Help in Suffering Indias hemsida.

Kalimpong Djurkyddscenter

HIS Kalimpong Djurskyddscenter (KAS) är det enda i sitt slag, beläget i ett avlägset område vid utlöparen av Östra Himalaya, inte långt från gränserna till Bhutan, Nepal och Tibet. Många av de avlägsna byarna har inte vägar som är farbara med motorfordon, inga sjukhus och ofta inga telefonledningar eller elektricitet. Därför är arbetet från Kalimpong Djurskyddscenter svårt och ovanligt. Det kräver mycket barfota läkarvård med personal och veterinär som tvingas gå eller köra långa sträckor.

När Kalimpong Djurskyddscenter började ett födelsekontrollprogram för djur under 1998, var det baserat på riktlinjer skrivna i handboken för Hjälp vid lidande (Jaipur) Manual för Födelsekontrollprogram (FKP). Hjälp vid lidande hade redan genomgått svårigheterna med att upprätta ett FKP-program i staden Jaipur 1993, där, fram till denna tid hundar förgiftades med stryknin. En liknande situation existerade i Kalimpong, en stillsam rekreationsort, 1 250 m ö h, cirka 2 timmars körning från Darjeeling i Norra Bengali. Där fanns många svältande valpar, många sjukliga och hungriga hundar, och en allmän motvilja mot dessa ”smutsiga” djur, på vilka stenar kastades, sparkar riktades, kokande vatten kastades, och värst av allt – ett slag med khukuni (Nepalesisk kniv).

HIS FKP-protokoll antogs passa dessa annorlunda förhållanden. Det beslutades att koncentrera sig på staden Kalimpong som kärnområde, och när alla hundar i staden hade blivit steriliserade, identifierade och vaccinerade, skulle programmet börja utvidgas i allt större cirklar, för att nå ut till avlägsna byar och försäkra sig om att återkomma årligen till dessa byar, för att inpränta budskapet om det viktiga med vaccination av hundar och boskap.

Efter fyra år, mellan 1998-2002 avslöjade statistiken vid S.D. Sjukhus, Kalimpong över vaccination efter bett att det inte förekom mänsklig rabiesdöd i Kalimpong FKP-området. Men tyvärr ser sjukhuset fortfarande flera fall varje år kommande från de avlägsna byarna i Darjeelingdistriktet, Kalimpong underavdelning.

Det finns behov av att behålla Kalimpongs FKP- program, eftersom det alltid finns några hundar att hitta som behöver steriliseras. Allt mer flyttar dock vår personal till omgivande områden. Ibland får de köra i ett par timmar följt av en promenad på land för att nå en speciell by, ofta som ett resultat av en förfrågan endera av kommunen eller av byn Panchayat (lokala styrelsen).

Under de senaste åren har byar i Sikkim, och vid floden Teesta klarats av. Ibland har centrets fordon, en liten Manuti Gypsy, samlat hundarna, fört dem till centret, och efter sterilisering, identifiering med en skåra i örat och vaccinering, återfört dem till byn. Vid andra tillfällen upprättas en mobil klinik där hundarna steriliseras på plats och blir förda tillbaka till byborna samma dag. Teamet är kvar i området under flera dagar, och flyttar sig mellan byarna och återbesöker de steriliserade hundarna för en kontroll. Detta är ett arbetsamt sätt att arbeta på, instrumenten måste steriliseras i en tryckkokare, ibland i en vedugn. Bord måste ställas upp på ett öppet fält eller i ett rum upplåtet för den dagen. Folk bär ibland sina hundar en timme till fots så att de kan opereras och vaccineras.

Till exempel, Singji är en avlägsen by ungefär 3 timmars körning från Kalimpong, belägen på en ås i norr, i skogen, bland risodlingar och majsfält, med bergskedjor och små byar. Under ett fem dagars läger som KAS upprättade blev fjorton hundar steriliserade och ungefär 85 hundar vaccinerade. Syftet var att folket skulle bli medvetna om behovet av vaccination mot rabies, en dödlig sjukdom för den som drabbas.

Många byar har skrivit till KAS för att be om hjälp från centret med sterilisering-/vaccinationsprogram och lokala frivilliga har entusiastiskt delat ut flygblad och spridit nyheten till Samthar, Pudung, Etchey Busty, Munsong, Pedong och Rambhi för att nämna några få. Så långt som vi vet, har det inte rapporterats om rabies i dessa byar.

Alla FKP-program i Indien skulle vara stora misslyckanden om det inte fanns koordination och förståelse mellan djurskyddet och kommunen. KAS har privilegiet att ha upprättat en bra arbetsrelation med kommunen och speciellt med ordföranden, Mr C. K. Kumai. Kalimpong kommun har undertecknat en överenskommelse med KAS som garanterar att det inte skall förekomma några massförgiftningar eller andra sätt att döda herrelösa hundar i Kalimpong. Detta beroende på att DGAS Kalimpong center har upprätthållit FKP under de senaste sju åren. Från tid till annan mottar Kalimpong centret formella förfrågningar endera från kommunen eller från byn Panchayats att besöka avlägsna platser för att sterilisera och vaccinera djur.

Många hundar vaccinerades mot rabies det här året. Den framtida uppgiften är svår på grund av den återkommande förekomsten av rabies bland vilda djur. Kalimpongs underavdelning har många avlägset belägna byar omgivna av skog och vilda djur, speciellt schakaler. De attackerar ibland boskap och förorsakar därmed utbrott av rabies. Risken för spridning av rabies minskar om djuren i sådana områden vaccineras, men det är fortfarande risk att det dödliga viruset får värdar eftersom det i praktiken är omöjligt att vaccinera 100% av djuren. Den indiska regeringen har låtit förstå att de planerar att inom kort tillåta användning av rabiesvaccin som kan intas genom munnen. Om dessa planer genomförs, och om finansiering kan erhållas, kan spridning från luften av vaccin till vilda djur förhindra att människor och djur gjuter en plågsam död till följd av rabies. Medlen för att utplåna sjukdomen genom vaccination är nu tillgängliga så det är tragiskt att många människor i Kalimpongs berg dör i rabies varje år.

Vaccinationsprojektet mot Newcastlesjukan: Fram till det att vårt team började vaccinera mot Newcastlesjukan bland byns fjäderfä plågades och dog många fåglar till följd av denna grymma sjukdom. Efter det att programmet började för tre år sedan syns återigen de brokiga, mångfärgade, frigående fåglarna på byhusens bakgårdar. DGAS-teamet knackar på varje dörr på morgonen mellan kl 6 och 8 för att vaccinera fåglarna som huserar inomhus nattetid som skydd mot bistert väder och rovdjur. Efter kl 8 på morgonen är det svårt att nå hela djurbefolkningen vid ett tillfälle vilket krävs för att framgångsrikt uppnå immunitet. Utbrott av Newcastlesjukan förekommer inte längre i den zon som vi har immuniserat. Denna zon ökar stadigt i omkrets. Frivilligveterinären dr D P Pandey har starkt bidragit till att mobilisera befolkningens stöd och självkänsla.

Kastrering: Det har observerats genom hela Indien och speciellt i de byar att getter och grisar likväl som boskap kastreras utan bedövning, ofta med dålig utrustning. Genom vårt utbildnings- och stödprograms ansvarige veterinär, Dr. Naveen Pandex, har byborna fått kunskap om den smärta djuren genomgår under den traditionella metoden. Han råder ägarna att avhålla sig från att praktisera denna primitiva kastreringsmetod. Istället demonstrerar han och utför ren kirurgisk kastrering under lätt allmän och lokal bedövning.

Boskapsförgiftning: Många byar brukade sörja över förlusten av boskap efter cancer i urinblåsan som fick djuren att urinera blod. Denna cancer orsakas av lokal ormbunke. Upprepade ansträngningar att sprida kunskap från centrets personal har nu resulterat i att merparten av jordbrukssamhällena upphör med att använda denna ormbunke som föda. Vi har observerat en betydande minskning av dessa fall.

Dr. Grahams Hemundervisning: Dr. Grahams Hemundervisning etablerades i Kalimpong 1906. Skolan är en blandning av pojkar och flickor, inackorderade elever och dagselever, sponsrade elever och icke-betalande barn. Skolan har fler än femtio stugor, varje stuga har några hundar som permanenta invånare. KAS har steriliserat alla honhundar som bor inom skolans oändliga territorium. Vi har årligen vaccinerat hela hundpopulationen inom skolans område.

“DGAS Kalimpong Djurskyddscenter är det bästa som hänt i Kalimpong.Innan centret byggdes, fanns det valpar döende av svält överallt på gatorna. De flesta av hundarna på gatan hade skabb och smittsam venerisk cancer. Nu är hundarna i Kalimpong friska och som ett resultat behandlas de bättre.”

- Dr. Battacharya

17 katter steriliserade

Under sommaren 2007 inledde vår Indiska partner ett stort steriliseringsprojekt av katter, kring Kalimpong, av sheltrets veterinär Naveen Pandey. På bilden nedan steriliserar han en hankatt.

Kampanjen har varit mycket lyckad hittills. Förhoppningsvis är den ett steg i rätt riktining för katten i området. Tyvärr är överpopulationen av katter stor. Och katten har mycket låg status i norra Indien. Planen är att flera hundra katter om året ska kunna steriliseras i fortsättningen. Över tusen flygblad delades ut i Kalimpong-området och man satte upp lappar på skolor och andra knutpunkter i byarna om gratis sterilisering av katter.

Programmet inleddes den 15 juni och varje fredag framöver kommer folk att kunna sterilisera sina katter. Alla katter som steriliseras får även en hälsokontroll och en rabiesspruta av Kalimpongs Animal Shelters veterinär Dr Naveen. Under två veckor hann veterinären sterilisera 17 katter och 18 stycken blev vaccinerade mot rabies.

Under juni och juli reste man även ut till avlägsna byar i området och vaccinerade 72 hundar mot rabies. Det är väldigt spartanska förhållanden, och vissa av byarna kan man endast ta sig till till fots.

I dagsläget använder Dr Naveen hundarnas steriliseringsinstrument till kattprogrammet. Detta är inte helt bra, men man har nyligen kunnat köpa in nya instrument till katterna. Detta kommer att bidra till att ännu fler katter kommer att kunna hjälpas under 2007.

Här är en förteckning av de katter som blev hjälpta under juni: Sterilisering av honkatt, 8 st, havande honkatt: 2 st, hankatt: 7 st. (totalt 17 st).

Översikt: katter steriliserade inom ramen för det ABC-program som APN sponsrar

APN Cat ABC 2007-08

Indiska gatuvalpar

Dessa två små valpar ska vaccineras, steriliseras och förhoppningsvis få ett hem.