Gallindustrins historia

Björnar exploateras på gallfarmar i Kinas gallindustri. Fotografi: Animals Asia Foundation.

I 3000 år har gallan ifrån björnar använts i traditionell kinesisk medicin. Bland annat tros den skydda levern, läka feber, förbättra synen, bryta ner gallsten och vara antiinflammatorisk m.m. För att komma åt gallan har man jagat och dödat björnar, framförallt för att ta tillvara på deras galla, men också för att äta t.ex. tassar som anses vara en delikatess. På 1980-talet började man exploatera gallindustrin i Kina och satte upp så kallade gallfarmer, stödd av den kinesiska regeringen, där man förvarade björnar och tömde dem på galla. Detta reducerade dödandet av björnar, men istället hamnade björnarna i en miljö där de utsätts för vanvård och lever ett ovärdigt liv.

Den största efterfrågan på björngalla finns i Kina, Japan, Korea och Vietnam, men efterfrågan finnas i Taiwan, Australien, Indonesien, Malaysia, Singapore, USA och Kanada. De flesta som köper dessa varor är av kinesiskt, japanskt eller koreanskt ursprung. I Vietnam och Korea är det olagligt att hålla björnar för deras galla, men trots detta finns en del olagliga farmer. I Kina är det enbart olagligt (sedan 1990) att fånga vilda kragbjörnar för deras galla. Detta har lett till att farmerna har sina egna avelsprogram. Trots dessa program har ca 20% av björnarna förstörda lemmar, vilket tyder på att en hel del fortfarande fångas i det vilda. Sedan 1990 har över 400 farmer stängts i Kina och antalet farmar idag ligger på ca 65-70 st. Antalet björnar i farmindustrin är dock detsamma.

De vanligaste björnarna på gallfarmar är kragbjörnen, men också malajbjörnen är vanlig, trots att båda arterna är listade på CITES lista över utrotningshotade djur.

Gallans läkekraft och handeln med galla

När björnen på bilden räddades från en gallfarm hade den legat i denna bur i flera år. (Bild: Animals Asia Foundation)

Sedan traditionell kinesisk medicin använt björngalla i olika recept har gallan fått ett ekonomiskt värde. Björngalla innehåller ämnet ursodeoxykolsyra (UDCA) som man tror kan skydda levern, läka feber, förbättra synen, bryta ner gallsten och vara antiinflammatorisk. Den stora efterfrågan har lett till gallfarmer med björnar, eftersom björnars galla innehåller en högre koncentration UDCA än t.ex. människans galla.

Varje år används ca 500kg galla i olika läkemedel. WSPA uppskattar dock att ca 7000kg produceras varje år. Överflödet blir ögondroppar, men också vardagsvaror som vin och kosmetiska produkter. Trots att man sedan 50-talet kan framställa UDCA syntetiska så fortsätter traditionen med gallfarmer i Kina.

Hur kommer man åt björngallan?

Det finns 3 sätt att tömma björnarna på galla:

1. Med en latexkateter eller med en metallkateter perforeras björnens hud och en kateter sätt in i gallblåsan, där gallan finns. Med denna kateter kan man sedan tömma 10 till 20 ml galla, 2 gånger per dag. För att tömningen ska vara effektiv får björnen ligga på botten av sin bur. Björnen hålls låst i denna position eftersom buren den vistas i inte är mycket större än björnen själv. Björnarna kan ligga i denna bur i samma position i åratal.
    
2. Björnen blir påsatt ett metallbälte som låser fast björnen i en position så att en gummikateter som sätts in i gallblåsan inte ska ramla ut. Detta bälte kan sedan sitta kvar i flera år så att gummikatetern och lådan som gallan samlas i inte ska välta ut. Detta metallbälte orsakar obehag och eventuellt infektioner i björnens päls.
    
3. Björnens hud och gallblåsa perforeras så att ett öppet hål bildas, ur vilket gallan droppar ner i ett uppsamlingskärl. Detta öppna hål kan lätt infekteras och leda till obehag för björnen.

Hur lever björnarna och hur påverkas de?

Gallbjörnar vanvårdas dagligen på gallfarmer i Kina. (Bild: Animals Asia Foundation)

För att underlätta tömningen av galla hålls björnarna i trånga burar, vilka på engelska kallas ”crush cages” (krossburar). Dessa burar är inte mycket större än björnarna själva, vilket hindrar dem att ställa sig upp. I vissa fall kan de inte röra sig alls.

Att leva i denna miljö år ut och år in leder till att djuren ständigt upplever sin miljö som stressig, och eftersom de hela tiden ligger stilla förtvinar deras muskler. Organisationen World Society for the Protection of Animals (WSPA) har observerat att björnarna slår sitt huvud mot gallret och tuggar på sina tassar. Dessa upprepade beteenden kallas stereotypier och är ett klart tecken på att björnarna känner sig stressade och mår dåligt av sin miljö. Många björnar i dessa gallfarmer tappar också pälsen, är undernärda, får en hämmad tillväxt, och har en reducerad muskelmassa. Vissa björnar har förstörda lemmar då de fångats med fällor. Många björnar får också tänder och klor utslagna/utdragna för att skötarna inte ska kunna attackeras. Om björnarna slutar producera galla kan de avlivas och tassar kan då säljas som en delikatessvara.

Statistik för gallindustrin

Den internationella välfärdsorganisationen WSPA uppskattade i en studie att det år 2000 fanns ca 250 gallfarmer i Kina som höll ca 7000 björnar. Detta påstående har av kinesiska regeringen kallats "rena spekulationer". I början av 2000-talet samtalade dock välfärdsorganisationen Animals Asia Foundation med den kinesiska regeringen och fick tillåtelse att ta hand om 500 björnar ur de värsta gallfarmerna, som start på att få slut på denna tradition. Hittills har 200-250 björnar blivit omhändertagna.

Problematiken i Kina ligger i att om de björnar som hålls i gallfarmer togs hand om av organisationer som WSPA, Animals Asia Foundation, m.fl. så skulle troligtvis vilda björnar istället jagas och dödas för att komma åt galla. Kinesiska regeringen uppskattar att ca 10 000 björnar per år skulle tjuvjagas och dödas för att kunna producera samma mängd galla som produceras på gallfarmerna.

Välfärd och framtiden

Sedan 1993, då gallfarmer blev kända för omvärlden, har ett flertal djurorganisationer jobbat hårt för att få ett slut på den grymma behandlingen av kragbjörnen. I april 2008 hade ca 250 björnar räddats ur gallfarmer. Många individer har varit så illa tilltagna att man varit tvungna att avliva dem, men de som överlevt lever nu ett lyckligare och värdigare liv i olika hägn sponsrade av olika organisationer. 

Hårt arbete av ett flertal organisationer har lett till att fler och fler gallfarmer har stängts. Sedan fler och fler kinesiska läkare fördömer denna tradition, samtidigt som organisationer och media har pressat denna fråga hårt mot den kinesiska regeringen, säger idag Animals Asia Foundation, som är en drivande kraft i denna fråga, att det finns gott hopp om att traditionen kan se sitt slut.

Vill du hjälpa till att rädda en gallbjörn? Animal Protection Network samarbetar med Animals Asia Foundation i Kina för att avsluta exploateringen av björnar inom gallindustrin. Läs mer om våra räddningsprojekt för gallbjörnar i Kina. Vi samarbetar också med Wildlife Friends of Thailand för att rädda gallbjörnar i Thailand.